Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling..

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskapssyn lärare vill ska råda i skolan. Arbetet behandlar även frågor så som vilken dagens rådande kunskapssyn är och hur lärare ser på Alliansens förslag av förändringar i skollagen. Bland annat snävare kunskapsmål och tidigare betyg.För att nå syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmålens vidd kan lärare idag praktisera den kunskapssyn de anser är den bästa. Dock saknar lärare klarhet i dagens kunskapsmål om vad eleverna bör uppnå för att få ett visst betyg.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att koppling förekommer till viss del..

Vi har valt att skriva om lärares syn på samtal i klassrummet, och hur samtalet kan användas som en metod i undervisningen. Vi tar även upp varför lärarna använder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom våra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lärarna har och varför de väljer att bedriva sin undervisning så som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och använder oss av dem när vi analyserar resultaten vi fått fram genom våra intervjuer. Det vi kan se är att lärarna vi har intervjuat har en varierande syn på samtal vilket påverkas av faktorer som tid, gruppsammansättningar och kunskapssyn.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

?Titta vad jag kan!?: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns läroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola..

Forskningen i den här uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pågående genusdiskussionen i Sverige. Utgångspunkten för uppsatsen är huvudfrågan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrån ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan på det upplevda och behovet av hjälp. Metoden som används är kvalitativ intervjumetod. Intentionen är att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten våld i hemmets sfär som ett exempel på den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsätts för.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn där praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien användes metoden intervju, där nio lärare som arbetar i år 1, år 3 och år 6 medverkade. I försök att nå syftet valde vi att utgå från en tankekarta där lärarna berättade om sina metoder, sin syn på kunskap, förväntningar de känner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lärare som vill utvecklas och hitta en väg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i två perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för.Undersökningen avgränsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltså kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. Frågeställningen löd: Vilken kunskapssyn framträder hos organisationerna som deltagit i undersökningen?Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys.Därefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring området, analyserades resultatet av undersökningen.Framför allt framträdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn på lärande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas.De mest intressanta diskurserna var kunskap som mätbart, att kunderna inte köper pedagogik, respondenternas reflektioner kring kommunikation och interaktion samt problematisering kring teknikens begränsningar..

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.